Arbetsmiljö Äntligen kommer säkra nålstick till djursjukvården TEXT: INGRID KINDAHL FOTO: ANDREAS HILLERGREN På humansidan skapades produkter för säkra nålstick redan i samband med aidsepidemin. Flera årtionden senare intresserar sig nu djursjukvården för detta. Här berättar kirurgen Palle Brink och anestesisköterskan Anja Styhm om hur säkerheten vid nålstick kan förbättras. I nom djursjukvården ses det som självklart att minska risken för att exempelvis anestesigaser och röntgenstrål- ning ska orsaka skador på personalen. Men när det gäller nålstick finns fortfarande brister i säkerheten – nu är det dags att ändra på det. Ämnet hamnade i fokus i somras då en kurs hölls på Jägersro Hästklinik, där djursjukskötaren Anja Styhm, speci- aliserad inom anestesi och intensivvård, visade hur man med relativt enkla produkter kan förhindra att personal sticker sig på nålspetsar och att djur kommer till skada. Med hjälp av moderna produkter kan man även förbättra hygienen och minska risken för flebit vid längre tids användning av IV-katetrar. Det handlar om säkrare katetrar och nålkapslar, att välja rätt slangar för att minska risken för flebit, att slippa sticka patienten mer än en gång och om att undvika att sticka många gånger genom samma gummimembran när man drar upp läkemedel i en spruta. Genom att helt ta bort nålarna efter att katetern är lagd och använda slutna system, ökar hygienen ytterligare. Dessutom slipper man sticka djuret fler gånger. – Vi vet att det händer dagligen på djurkliniker att perso- nalen råkar sticka sig själva. Men med rätt produkter kan man eliminera risken för vissa skador, skapa mer stabilitet runt insticksstället, minska antalet byten med mera, säger Anja Styhm, som är produktchef på Kruuse. Kirurgen Palle Brink som driver Järgersro Hästklinik har tidigare samarbetat med Anja Styhm. Han tycker det är märk- ligt att de här produkterna har funnits på humansidan under lång tid, medan man på djursidan först nu börjar upptäcka dem. – Vi på djursidan är helt enkelt för dåliga på att skydda oss själva. Man har tänkt att det inte är så farligt att få lite hästblod på sig eller skära sig eller sticka sig på en kanyl. Det handlar mycket om gammalt tänkande, säger han. Han kommer själv att börja använda mer moderna nålar och katetrarna och nålfria förlängningsslangarna i framtiden. – Kanske inte varje gång, men säkert i omkring 50 procent av fallen. Det kan gälla vissa katetrar som är svåra att lägga eller i situationer som kan bli farliga. Vi jobbar ju med hästar här på Jägersro Djurklinik, säger han. En annan aspekt är att nålstick är onödiga skador för per- sonalen. Palle Brink vill också visa att han är omtänksam som arbetsgivare och mån om att skydda sina anställda, förbättra arbetsmiljön och därmed sända signalen att medarbetarna är en viktig del av kliniken. De nya produkterna är något dyrare än de traditionella, men Palle Brink ser det inte som något problem. – I absoluta tal är det inte fråga om några stora summor som tillkommer på fakturan till djurägaren, säger han. Fakta om konceptet nålfri: Med nålfri menas att patienten bara sticks en gång, där- efter är systemet slutet. Det är viktigt att veta vilken typ av kateter som ska användas – det har stor betydelse för patienten. Kateter avsedd för kort tidsanvändning ska inte ligga under en lång tid, då ökar risken för flebit. Har man i stället möjlighet att använda en kateter som ska ligga under en lång tid minskar antalet gånger den ska bytas, vilket gör det behagligare för djuret, samtidigt som det skapar mer stabilitet kring insticksstället. 16 VeterinärMagazinet 5/22
Ladda ner PDF-fil